ATGs&STs alla misstag som adventskalender 4dec

Rättshaveriet ST (1)

All organiserad idrott/sport omfattas av egna regelverk. En viktig del i det sportsliga regelverket är att sportens egna regelsystem på vissa plan ersätter de allmänna rättsreglerna. Därför är det oerhört viktigt att ST:s regelverk fungerar och tillämpas på ett förtroendeingivande vis. ST:s hantering av fallet Wille’s Ametist visar dock med all tydlighet på att ST:s eget system har kollapsat.

 

 

 

 

 

 

Idrottsjuridiken som egen disciplin har fått sitt erkännande genom olika domstolsavgöranden. Varje idrott/sport har sitt eget specifika regelverk som består av bl.a. reglementen. Det är givetvis logiskt att exempelvis inte Brottsbalkens regler kring misshandel kan tillämpas på en vanlig fotbollsmatch. En viktig del i det sportsliga regelverket är alltså att sportens egna regelsystem på vissa plan ersätter de allmänna rättsreglerna.

Sportsbestämmelserna är naturligtvis inte bindande för en allmän domstol, men domstolarna har utvecklat en praxis varför man generellt kan säga att sportens egen bedömning är oerhört viktig för vilken bedömning en allmän/civil domstol kommer göra kring skadestånds- eller straffansvar.

Det strikta tränaransvaret innebär att travtränare omfattas av ett så kallat presumtionsansvar, man utgår alltså från att tränaren är ansvarig för uppkommen skada på häst den har i sin träning om den inte kan bevisa motsatsen. För att kunna frias från ett presumtionsansvar krävs generellt att man aningen kan visa att det som skett var en olycka eller att skadan orsakats av exempelvis sabotage.

 

 

 

 

 

 

 

 

När Wille’s Amestist testades positivt i ett dopingprov startade ST, i enlighet med sitt tävlingsreglemente, en utredning. I enlighet med det friades tränaren från sitt ansvar då det ansågs oskäligt att utdöma böter då man ansåg att denne ej utfört handlingen. Därefter slutar all form av logik av ST:s hantering av fallet. ST väljer att inte gå vidare med utredningen mot den, av ST, namngivne, utpekade sabotören- trots att denne är underställd ST:s reglemente. En person pekas alltså ut av ST att olovligen ha tillfört DMSO till en häst. Indiciekedjan anses så stark att ST inte bara väljer att fria tränaren från presumtionsansvaret utan ST väljer också att namnge en person som sabotör utan att ens ge denne en möjlighet att få anklagelsen prövad via en utredning! Denna godtyckliga bedömning föranleder en rad frågor.

 

 

 

 

 

 

 

I det allmänna rättssystemet, vilket givetvis all form av idrottsjuridik skall följa, är en person oskyldig tills motsatsen bevisats. ST har alltså pekat ut en person som sabotör, men ej valt att utreda om vederbörande verkligen begått handlingen. Handlingen sabotören påstås ha gjort faller sannolikt in under en rad åtalspunkter i det allmänna rättsväsendet. ST:s agerande i sig är sannolikt också något en åklagare säkerligen skulle vara intresserad av att utreda i sin tur.

Vidare kan detta orsaka problem för samtliga berörda personers möjligheter till skadeståndsprövning i det allmänna rättsväsendet då ST uppvisat sådan uppenbar ovilja att utreda ett ärende som så uppenbart faller inom deras reglemente. Att ge någon annans häst ett läkemedel i syfte att sabotera är tydligen accepterat i svensk travsport. Vidare har ST:s reglemente, liksom övriga rättsregler i samhället, en värdedefienerande mening: många regler åsyftar inte att straffa brottslingar utan bara att klargöra våra gemensamma värderingar på vilka vi bygger vårt samhälle.

 

 

 

 

 

 

Mitt i allt detta står en häst. Den mest utsatta vi har inom hela travsporten. VAD har den getts? Hur? När? I vilken dos? Har det injicerats? Har någon, ej medicinutbildad, stuckit en spruta i en häst? Vart? Har den rengjort området den stack sprutan i? Ska en häst över huvud taget prestera efter en injektion med DMSO? Hur kan ST se så oerhört nonchalant på det som en häst har utsatts för?

 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk travsports regelverk har kollapsat. ST:s tillämpning av sitt eget regelverk är ett rent rättshaveri. ST bör omgående genomlysas av en extern revision där varenda del i dess regelverk omfattas av en utomstående genomlysning av såväl reglernas funktion som ST:s tillämpning av dem.

 

 

 

Utan fungerande regler, och ett styre som väljer att tillämpa dem, har vi faktiskt ingenting.

 

 

 

 

 

PS: Den eminenta krönikan är naturligtvis skriven av Linn Andersson, tidigare publicerad i travronden, men jag har erhållit tillstånd att publicera den här från upphovskvinnan. Bilderna är dock mitt påfund.

 

The post ATGs&STs alla misstag som adventskalender 4dec appeared first on Gamblers vardag.