Pokalåret 2018 Hur ska det gå till

Lucka 10 Pokalåret 2018

Pokalåret 2018 Hur ska det gå till

 

 

 

 

 

 

ATG lyckades genom Skarplöth brillianta manöver, att lova gröna skogar i framtiden, om han fick möjlighet att använda vilken gödsel och plantor som än behövdes under fyra års tid fram till 2018.

Att pokalårets överenskommelse aldrig dokumenterades, inget dokument någonsin blev påskrivet av närvarande beslutsfattare, säger ganska mycket om STs förmåga att undvika ansvarstagande om så behövs.

Men jag fick exakta förutsättningar, nedskriva av Johan Lindberg, och detta är vad som gäller enligt det skriftliga dokument jag äger signerat JL.

Pokalåret  2018

1 – Hästsporten gav ATG uppdraget att generera en kraftigt ökad ekonomisk avkastning till sina ägare inför tävlingsåret 2018. För att ge ATG utrymme att fullfölja det uppdraget, skulle sporten under kommande tre säsonger (år 2015 – 2017) att endast förvänta sig en mindre ökning av ekonomiska medel.

2 – Hästsporten gav ATG i uppdrag att använda all nettoavkastning därutöver, till offensiva satsningar enligt ATG:s Manifest för att uppnå det uppsatta målet inför 2018.

3 – ATG:s styrelse har det legala ansvaret för hästsportens ekonomi och kan, om styrelsen finner det nödvändigt för hästsportens och ATG:s bästa, riva upp överenskommelsen.

Mål för ökade nya medel till hästsporten 2015 – 2018

År                              årlig ökning till sporten, jämfört med året innan

2015                         + 63 mkr (56,5 mkr till travet, 6,5 mkr till galoppen)

2016                         + 15 mkr (13,5 mkr till travet, 1,5 mkr till galoppen)

2017                         + 15 mkr (13,5 mkr till travet, 1,5 mkr till galoppen)

2018                         + 300 mkr (270 mkr till travet, 30 mkr till galoppen)

Denna överenskommelse togs fram av den så kallade sportbudgetgruppen där, utöver tjänstemän från ATG och ST, representanter för travbanorna och basorganisationerna ingick. De representanterna var Ingemar Alin (ordf ASVT – Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen), Anders Holmqvist (ordf RST – Riksförbundet för Sveriges Travhästägare), Staffan Osterling (generalsekreterare TR – Travtränarnas Riksförbund), Mats Ahlkvist (sportchef Jägersro), Per Redelius (travbanechef Sundbyholm) och Kenneth Thollström (travbanechef Halmstadtravet)

Samt Johan Lindberg skrev även följande 

Sporten höll tillbaka avkastningskrav under två år (2016 och 2017) för att ATG skulle få möjlighet göra investeringar som ska skapa tillväxt.

Det här innebar att sportens medel enligt överenskommelsen ska öka med:

63 miljoner 2015,
15 miljoner 2016
15 miljoner 2017
300 miljoner 2018.
90 procent till travsporten, tio till galoppen.
Pengarna som ska genereras är från startdatumet på överenskommelsen 1 jan 2015 nya medel. De 63 miljonerna som sportens medel ökade med för just 2015 togs av den spelökning och det resultat som gjordes under 2014.
Gamla pengar (balanserade vinstmedel) i det som i dag kallas för hästsportens fond ska inte användas för att uppnå pokalåret.
Den, fonden, ska vara lika stor som den var 1 jan 2015 (undantaget om det av andra extraordinära anledningar tas medel därifrån än uttag till sportens medel) för att vi ska kunna säga att vi nått Pokalåret.
Pokalåret ska nås av tillväxt av spelomsättning

 

 

Då 4e penningstvättstillägget införs under våren 2017, tvingas ATGs samtliga kunder spela genom spelkort eller internet, samtliga slutkunder ska vara kända och spårbara. ATG söker undantag för detta, men det är orimligt att tro det utfaller positivt.

Det innebär att stora problem för utomnordiskt spel, och den penningtvätt som där har skett, det krävs att samarbetspartner uppfyller EU-standard för detta tillägg, och kravet är likvärdiga inom samtliga länder, vilket dödar initiativet för den penningtvätt som skett sistlidna 10åren (lex Paribet osv)

Sålunda krävs för att ATG ska uppfylla pokalåret att spelomsättningen ska generera 300milj i ökade medel till sporten, dvs motsvarande en spelomsättningsökning på ca 5,5miljarder under 2016/17 totalt. Nu vet vi att det inte kommer att ske, för kostnaderna har ökat långt mer än intäkterna, vilket kvartalsrapport 1,2,3 tydligt påvisat.

ÄVEN om det skulle ske en omsättningsökning på 500miljoner under 2016, så har kostnaderna för detta varit högre än intäkterna. Sålunda måste alla intäkter ske 2017, och den kaninen blir inte lätt för skarplöth att trolla fram.

Det finns en räddningsplanka: Boost där det är inskrivet i reglementet att ATG får tillskansa sig fonderade vinstmedel( som ska användas vid utbetalning av högvinst) om spelet läggs ned. Denna fond kommer rimligtvis innehålla 100-150miljoner som det ser ut vid utgången av 2017, sålunda kan halva beloppen tas utt genom nedläggning av Boost.

Men i övrigt finns det inte en ökning av spelomsättningen som motsvarar övriga medel till sporten, och det innebär att ska pengarna fram, får de tas från fonderade tidigare medel.

Nödvändigtvis inget ont i sig, dock uppfylls inte kriterierna för pokalåret 2018

 

 

 

 

 

Förövrigt har det visat sig att prismedel INTE kommer öka med 13,5 miljoner under 2017, för de pengarna är redan avsatta till ökade uppfödningspremier. Några miljoner kan överföras genom att antalet lunchdagar minskas med fem under 2017, men den besparingen i nettomedel innebär endast några miljoner, för prismedel är ju desamma även om de omfördelas.

Pokalåret förutsättningar enligt Lindberg

The post Pokalåret 2018 Hur ska det gå till appeared first on Gamblers vardag.